Vi åkte iväg på en 11-timmars utflykt, via kungens ”sommarstuga” Bang Pa-In, vidare till 2 gamla tempelruiner, som måste ha varit oerhört vackra medan de levde.

I Thailand kallas kungen för ”Kung Rama 1”, ”Kung Rama 2” och så vidare. De är inne på ”Kung Rama 10” nu. Oerhört praktiskt ändå, eftersom deras fullständiga namn är typ en halv A4-sida långt.

Hursomhelst, som jag fattade det, så var det Kung Rama 4 och 5 som byggde upp det efter att det förstörts, någon gång på 1800-talet. Storslaget vackert, med både gästhus, där bla Queen Elisabeth II bott, och ett litet mysigt krypin, dit kungen tog sin tillflykt när han ville vara en vanlig människa en stund.

I övrigt en salig blandning av Europeisk, Kinesisk och Thailändsk arkitektur, och fantastiska broar och grönområden. Och buskar klippta som elefanter. Och en stor ödla som simmade runt, helt obrydd i alla turister.

Såhär glad är man när det är jättemånga plusgrader och sol i januari

Sen åkte vi till What Mahathat i Ayutthaya, ett UNESCO-världsarv. Det är där man kan se Buddhahuvudet insnärjt i rötter, bland mycket annat. Byggdes typ 1374. Men eftersom det plundrade ett par gånger, så har de flesta Buddhastatyer tappat huvudet. Men det finns en som man lyckats pussla ihop helt och hållet.

Här kom vi ihåg att kolla hur många plusgrader vi hade.

Och här är en modell på hur det antagligen såg ut då, runt 1400-talet.

Sista stället vi besökte idag var Wat Chaiwatthanaram. Ett ställe från 1630. Måste säga att tiden inte varit vänlig mot de stackars templet.

Men även här fanns en modell av hur det antagligen såg ut.

Så ser det inte ut nu. Det var liite svårt att kolla exakt, för just idag var det stängt.

Det skulle vara en festival, så vi stannade till och kollade på något genrep av nåt slag.

Väl tillbaka på båten är det bara fötterna högt, och vila.