Konceptet är något som Magnus Uggla kört sen 2007 typ, men det var när covid slog till och man inte fick ha nåt kul alls, som vi inrättade det i vår närmsta släkt. Vi ”träffades” på messenger, och skålade, klockan 15.00 på fredagar. Varför inte, våra föräldrar är alla pensionärer, och vi jobbade ju hemifrån och ibland lite deltidspermitterade. När covid släppte och man fick börja träffas ”irl” igen, så var det pga långa avstånd mellan oss enkelt att bara fortsätta. Dock behövde vi justera tiden, så numera är fredagsdrinken klockan 18. Ibland är några av oss tillsammans just då, och ibland är vi mer än lovligt utspridda. Ibland är det fancy som attan, och ibland är det en öl.

Här kommer ett litet urval av vad vi druckit som fredagsdrinkar. Så jag säger auguryo, aviva, a votre santé, be salam ati, bisochtak, can chén, chia, choc-tee, chukbae, cin cin, djam, egészségedre, fisehatak, gezüar, gom bui, here´s tae ye, imekatigigta, i sueikata, jamas, kampai, kesak, keskun, kippis, l´chaim, l´briut, lechyd da, mazel tov, na zdravi, na , dorovje, na zdrave, na zdravie, na zdrowie, noroc, nush, okole maluna, oogo wawa, pro, prost, rathima andu atene, sagligina, salam ati, salud, salute, santé, saude, shucram, skál, sláinte, stin ijiasas, tagalog, terveydeksi, terviseks, toston, uz veselibu, vashi, zivio, zum wohl, bottoms up, cheers och skål!